Zodawn Footprints

Wednesday, April 17, 2019

CCpur: To what extend are we prepared to face Natural Disasters?

- T. Zamlunmang Zou @ Pupu Zou

Churachandpur, popularly known as the second largest town of the state currently tastes the iceberg of what a natural disaster is! The magnitude of what we presently experience is so small that, it is not fit to be called natural disaster, but manmade disaster. Those eye witnesses said, Lanva stream was over-flowed due to excessive encroachment by the nearby residents, while Tuitha River inundated several residential areas due to the release of water from Khuga Dam water reservoir. At the very outset, let us see the demographic details of our district.

Demographic Profile: Churachandpur District has an area of 4570 sq.km. Its location is 23055′ to 24030′ North and 92059′ to 93050′ East (Precise coordination 24°20′N 93°41′E). In 2011, Churachandpur had population of 274,143 of which male and female were 138,820 and 135,323 respectively. In 2001 census, Churachandpur had a population of 227,905 of which males were 117,232 and remaining 110,673 were females.  There was change of 20.29 percent in the population compared to population as per 2001. In the previous census of India 2001, Churachandpur District recorded increase of 29.36 percent to its population compared to 1991. The density of Churachandpur district for 2011 is 60 people per sq. km. In 2001, its density was at 50 people per sq. km. Out of the total Churachandpur population for 2011 census, 6.70 percent lives in urban regions of district. In total 18,357 people lives in urban areas.  A total population of 255,786 i.e 93.30 % lives in rural areas.1

Lamka town has witnessed a double folded increase in population since the last few years which led to an encroachment in water ways, residential areas in vulnerable places where it can be easily submerged with a little rain.

It is unfortunate to say that, our district preparedness in disaster management is still at ground level. Disaster preparedness plan at district level, sub-divisional level, block level and village level needs to be developed to meet the demand of natural disasters. Like the Bible says in Matthew 24:42ff, "Therefore be on the alert, for you do not know which day your Lord is coming......”, no one knows, not even the Deputy Commissioner of our district on which day a devastating disaster will strike us. Therefore, be on alert with a prepared Disaster Management Plan.

Friday, February 15, 2019

UZO-ZC KIKAL LEH ZOU SUNG THUTHANG TOH KISAI THULAI

I nuakal in zong Zomi Council apat United Zou Organisation ki juutkhe ding chi thulamleeng toh kisai in tuabang thu um tahtah ahileh thutanna lah ahi masangin I tuhna ding en masa vai chi ngaidan kupna ‘Editorial’ ina gial jouta uhi.

Tuni, Feb 15, 2019 ni’n gingtatpha lou leh lam-etpha lou in Zou Defence Volunteer (ZDV/UPF) lamkai lubawhte lamkaina nuai a Zou sunga hattuom lamkai, MLA/MDC te toh “UZO/ZYO/ZSP te ZC/ZYA/ZSF apat ki withdraw tungtang” chi thu a kikupkhawmna thupuosahte chi’n thusuo khat hawmzah in hing um hi. 

Tamna ZDV/UPF thusuo in a talat dan in tu-le-tu a Zou nam lamkai UZO/ZYO/ZSP te’n hausa, MLA, MDC leh ZDV/UPF te phasahna tellou a Zomi Council leh frontal organisations apat withdraw a bawlna tungtang utoh kisai chin-le-ha toh kithuo a nangdi’n kithukim ua, tualeh Zou nam sunga buoina a umlouna di’a panla dingin Rev. Dr. Ginkhanmung Zou, Rev. Khamchinkhai leh Rev. Dr. Hangminthang te bawlna sui dingin guot uhi.

Tuesday, February 5, 2019

NA KITAWM MASANG IN NA TUHNA DING EN IN

Tulai social media discussion forum tuamtuam ah tulai Lamka sung buaina, ZRO sung buaina leh Paite sung buaina in Zomi a kikhaikhawm chi-le-jaat dangte sung tanpha nasatah a sukha ahiding, a sansan ah kihouna chi tuamtuam um kawi leilui hi.

Tunai mama a topic hing piengkhe khat ahileh Zomi Council apat ki withdraw ding leh umden ding chivel hing gingkhia hi. Tulai sepna toh buaivuikhu den kahina toh ngaisah in zong kana koi vate sia, khangnou sisan sou vitvittelawi lungphut phut a khuong hi ngeng ngong va uh ka chileh tu jingkal ka gingtaatphalou, ka lawi muan mama leh piching mama khat in tuabang thu um akichi a, atahtah amah chi'n ahing dong mawh hi. Tuaphet in, eh! Ke'n kana thusim louleh nam dang tanpha jelsuo dan ata ve maw chi kahing ngaitua khe phut hi. Ka ngaisut veng veng a, tulaitah a tuabang lungguotna um ahileh bang hing pieng thei ding chite bang lungsim ah hing kilang duunduun mei hi.

Thursday, January 24, 2019

MAUNA NGEN, MAUNA NGEN ILENNA

Zolengthe Editorial..

I tenna sietlei gamdai muol-le-tang ka en kimvel a, kipahna, muonna leh bitna ding um vawtlou. Iki heisuh leh buaina, iki heitou leh buaina, Paupu - The Hero lasah dan hileh, Mauna ngen hi kei lenna chi thei hita hi.

Churachandpur district sungah chi-le-nam a kidaidanna ban ah ham-le-pau kibang jat khat sung tanpha a kichizietna leh kimudana in vaihawm suata. Churachandpur ikan touleh Imphal khopi sungah buoina sim senglou maitua tou ding ana um jel. 

Manipur sunga solkal nasem, Manipur Government Services’ Federation te'n State Government employees, teachers, workers leh pensioners te tungtang a etkolna ahoisem demand in kiphinna um tawn tung a, state solkal in a sil ngette uh a pichin suo lou a ahileh January 29 apat nasep khawl jen a kiphinna nei dingin giihna ana bawl jouta uhi.

January 8 nia Lok Sabha in ana pass 'Citizenship (Amendment) Bill 2016' toh kisai Churachandpur leh singtang district dangah buaipi kham in koi sih nanlei Manipur phaijang district tengah Citizenship Amendment Bill 2016 toh kisai kiphinna tanlou in um zing a, a huoise sem umtou nalai ding bang hi. Students organisation 6 - AMSU, DESAM, KSA, MSF, SUK leh AIMS te'n January 31 apat February 13 sunga Rajya Sabha winter session chieng a tam bill pass ahilou na dinga kiphinna huoise tah nei dingin kithukim ta uhi. Delhi tuolpi a kiphinna nei dingin volunteer 200 tenkhiet in umta ua, amaute ahileh Tripura, Assam, Meghalay, Mizoram apat sangnaupangte toh kithuo in Delhi tuolpi ah kiphinna va nei ding uhi. A langkhat lam ah JCILPS lamkaina in Imphal khopi mun tuomtuom ah Meira Paibi te toh kithuo in Citizenship (Amendment) Bill 2016 doudalna'n toumunna tanlou in nei zing uhi. 

Wednesday, January 23, 2019

LAMKA KHOPI IN TU-LE-TU A APOIMAW

ZOLENGTHE Editorial........

*LAMKA KHOPI IN TU-LE-TU A APOIMAW*

Lamka khopi ahileh "A land of Presidents" hi ngalsam ahileh, mi thupi tamtah tenna khopi ahi china himei hi. President a tam leh organisation or association tam china hikia leuleu hi. Tam bang a Civil Society Organisation (CSO) or Community Based Organisation (CBO) tamna mun a bang achileh I lampite uh a kibichil genlou, leivui khu leh loulai leitang pawkeh bang a koi iding uai chi ngaisut kham ching mama hi.

I CSO/CBO te'n communalism mindset chilou nam bing umlou a mi nautang in i poimaw leh i phattuom pi ding uh saita salou i ding uai? I lampite uh hoilou ziah a kiphinna tanpha nei poimaw salou i ding uai? CSO/CBO tamtah umte ki khaikhawm in Lamka sung lampi akibawl na dingin kiphinna neikhawm lei koi e a ngaikhawh lou ding?

Unao Meitei society sung ah lampi hoilou ziah a kiphinna tam mama ta in ka thei hi. A kiphinna uh a thawn zong um nailou in thei ing. Adieh in Imphal East sung bang lampi hoilou ziah a kiphinna tamta mama hi. Akiphinzaw in a jing ni apat nasep kipan in a lampite uah improvement um mama hi.

Tuesday, January 8, 2019

*BANDH/TRIKE CHILOU KIPHINNA DANG...!*

Zolengthe Group in Bandh/Strike i bawl jel uh a thuneitute tunga i dei, i ngai leh i buoina uh tutna dinga vanzah phatuom leh hoipen amah chia dohna kibawlna ah 82.09 per cent in ahoipen leh a phatuom pen hilou ahi chi ngaidan nei ua, 11.72 per cent in ahileh hilou, hinanleh ahina chieng khat um veve chi ngaidan nei in, 6.17 per cent in ahileh ahi, vanzah hoipen ahi chi ngaidan nei uhi.

Za lah a 82.09 in a ngaisutna ua um dinga ngaisut ahileh bandh leh strike bawl ziah a aphatuom mu sanga minautang in hamsatna a tuote a compare chiengua phatuom sa joulou hikha ding un gingtat huai hi.

Wednesday, December 19, 2018

Friday, December 14, 2018

CHRISTMAS HUSA leh LAMKA KHOPI

Ni-le-ha liam zungzung in theilou kal in Christmas hing tungkia ding hita hi. Buai vengvung a hinkho zangte a dingin mitphet kallou bang nanleh, sep-le-bawl neilou, khawsa pankai jen a nehtawm suite adingin vang Christmas zong tunghah thei na e chi thei ahi. Christmas ahing nai chiengin mun tuomtuom a um, I tu, ita laisim leh nasem te’n kithalawpna lienpi toh innlam hing zuan ua, inn tunkal bang ngahla thei mama ding uhi.

Monday, November 12, 2018

C. LIENZAPAU CHANCHIN CHAWMKIM

 By- L T Khuma 

Awle hun sawtpi   achanchin het zui takloh tawbang a ana um,  tanggam mipi nam chuom chuom te zaila a pumkhat a eina huikhawm tu, Chungmuvanlai' tih tawngkam tawh a sakmin Si leh Bal tuka ina mekden hiel uh,  pu C. Lienzapau hi kuo ahim?  tih chuh, kuocheng in le gentam ngailoa ina hetchien sa'u ahi ta a. 

Zie ziek chun, mi tamtak te apata a chanchin zikdinga nawhna leh chielna kadawn dungzui in,  tuni hin'  zie ngetna aw chu ngai pawimawh in,  theih kham kham in neucha hun sulang kit ingka. 
Kimchang taka zikding hileh,  lehkhabu a suoh khamcha le umding ahih ziek in,  a chawmkim lam in zik mai ti tiu. 

A tumalam thusim leh, amah mimal hinkhuo chanchin lam taihsan in,  a tulai Insung khosak dinmun lam chawmkim tak in ana lutchilh hitiu le.

Saturday, November 10, 2018

ZYO IMPHAL BLOCK IN SILVER JUBILEE LAWM

Ki itloute ki it henlen, ki ngailoute kingaina Silver Jubilee hita hen – Singngat MLA

Imphal, Nov. 10: “Silhoi bawl chimta sih vai” chi thupi a nei in Zou Youth Organsation, Imphal block in akiphu apat kum 25 chinna Silver Jubilee tuni'n Tribal Research Institute Complex, Chingmeirong, Imphal ah thupitah leh lawching tah meiin zang uhi. Tam hun ah ZYO Imphal Block Founder Chairman Pu Zamzagin hing beisanta ahina toh ZYO IB khangthu a di'a akipiahzawna chiemte kham ching Founder Secretary Upa Dr. Dongkhanglal khu Jubilee Pa chi'a phuonkhiet in um a, pahtawina sangpen pieh in um hi.

Tam vaiguon ahileh Singngat MLA Pu Ginsuanhau, Chairman MANIREDA, Pu Tongzapau, Deputy Commandant, 3rd IRB, Pu Lunkhomang, Special Contractor leh Pu Ginkhankhup, President ZYO GHQ te'n chief guest, guest of honour, functional president leh chieft host hinatoh a uap ban uah UZO Ghq President Pu Chinlunthang, ZSP Ghq President Pu Nengkhosoi leh ZYO GHQ Executive member teng in zong uap uhi.

Thursday, October 18, 2018

Manipur gamgi humbit ahileh …

India Today Group in India pumpi a Chief Minister nasem hoipen koi hiding chia survey abawlna uah Manipur Chief Minister N. Biren ahileh a thumna in panga, tuathamlou in BJP vaihawmna state teng apat a khatna in pangphaban hi. Tam toh kisai BJP Manipur Pradesh in Oct 16, 2018 ni’a City Convention Centre, Imphal mun a kipahpina vaiguon a nei nia ua N. Biren thugen, ngaisut khamching mama khat ahileh ‘Manipur gamgi humbit ahileh phaijang leh tanggam tengah tanvou (shares), hamphatna (opportunities) leh dan tungtawn a satan (rights) kiliangkou tan/mu ahi ding’ chi ahi. 

Manipur gamgi humbit ahileh chi thuteng in gen-le-sah tampi nei ahidan guntah a ngaisut tham ching khat ahi. 

Ngaisutna hing piang khat ahileh humbit ahilou leh bang chi ding? A langkhat ah, ‘bang ziah a Manipur gam humbit ngai’, koite apat humbit poimaw, bang ziah in? Dohna tampi piangsah kamteng ahidan ahi.

Chief Minister N. Biren thugen pen a thugen masang lam ngaisun lou a, athugen ni apat a maban lam meimei ngaisunte adding in vang dih vangut e izaw chi thei ding khop a dih ahi. Hinanleh, athugente tumasang lai apat Manipur solkal in ana bawl hileh tuabang kamteng zahngai khollou Meithei ahi.

Tanggam leh phaigam in Tanvou (shares) kikim in atang tading chipen, I tangta uh hilou amah? Bang ziah a atuom a um ut teitei na hi ua chi hun hizawta ahi. Manipur phaijang khawchi, amun kiching nawnlou chichi napi, development infrastructure manpha tengteng kawchi deu a Imphal phaiguom teng a siatawng siet a kisia, singtanggam a mun-le-muol um lou bang hial a.

Kum 50 zong chida vai, kum 20 peisa apat in Singtang gam leh Phaijang ah khantouna kibang, tanvou ki liangkou umna ding ngaisutna ana um ta henla hileh Manipur gamgi humbit ding leh humbitlou ding a koima buai hun hinawnlou kha ding hi.

A thugenna ahagen mama khat, “Go to Village (GTV) Mission” ahileh mipite khuolna toh kibawl ahi, solkal a um laisia mipite bang ziah a gim genthei thuo ding? Mun gamla pipi a hingkipan mipite’n official nna a bawl ding chiengun solkal officerte ginat louziah in hamsatna tuo jel uhi chi’n mipi mai ah ana gen zing hi. 

State level a vaihawm pawl um, district a umsuh kia, Block leh subdivision a zong hachin a mipite nasem ding a lawsang official tamtah um, tuate ahiding bangin nna semsah uleh Go To Village chi vaiguon poimaw lawmlawm khollou ding ahi. Sil vaihawm dan a dandan a umpen suhtup sawmlou in akilawm dan a phujui sa naseppen long lasting leh sustainable lawm lawm lou ding ahi. 

I CM pu thugen ipumkalna leh I awimawna hilou in, tuachi’n sil ana kibawl taleh tambang silte pumpel thei tham ahi chi I nuo etnuomna a thugen khen khat I quote ahi.

Source: Editorial, Zogam Today | 18.10.2018

Sunday, October 7, 2018

Indo-Naga Peace Accord: Hei sungah I ding uai?

India khangthu a chiemte a um ding India solkal leh NSCN(IM) te’n August 3, 2015 ni’n ‘Kilemna Thuhun’ India Prime Minister Narendra Modi lamkaina nuai ah ana siemta uhi. Tuani apat tunitan in North East state thum – Manipur, Assam leh Arunachal Pradesh te ah Framework Agreement sunga bangthu kituun ahiai chi’n lung-awpkaina a um tawntung.

NSCN(IM) in Naga mi umna teng gam khat hisah ding chi’n giet ua, a suhkha ding state dangte’n lah chin-le-ha toh pangin doudal zing uhi. NSCN(IM) tup-le-ngiim tangtung ding, tangtung lou ding chipen India solkal upa vaihawmte’n Nagaland kim-le-paam a state dangte suhke hilou ding chi’n gen zing nan uleh Naga mipite’n tawplou a kiphinna nei zing ahiman un athutawpna bang a hing keding chipen genthei hinai tadilou hi. 

Tuabang kawmkal ah Manipur sung entalei, nam lian mama thum – Kuki, Naga leh Meitei I tengkhawm ua, singtanggam teng Naga leh Kuki te’n iluo dim uh ahiman in, phaijang neinou sunga teng Meitei te’n amaban ding uh thei ahiman un Manipur pen akikhen nen ding ngaigam lou uhi.

Friday, September 28, 2018

Chinese gi Waa magi Wari macha…….

China haiba lam aduda, Waa (bamboo) makhal ama leiram-e. Hairiba Waa asidagi henna wangba amasung sangba China da atei Oo-waa amata leite hai. Waa asi adukki matik mapangal kanli-haibabu, nungshit phana akanba shitlasu, tuba-tekpa toude. Karigumba nugshit akanba shitpa matamda, Oo-Waa kaya di lairadana, yum phaoba tuba-tekpa yao-ee. Adubu, asuk yamna wangba Waa asi, nungshit akanba shitpa phaobada, tuba-tekpa toudribano haibagi maram ama leirammi. 

Hairiba Waa asi, matol chonglaga, leimai da saphong-rakpa phaobada, matam adukki matik changlammi. Maramdi, leimai da matol thingat-laktri ngeida, Waa asigi Mara (roots) pumba, mapham chana-chana chatlaga, leipak manungda mara phajana tanaba hotnajei. Leipak manungda mara mapung-marei phana chatlaba matung-data, leimaida matol thingkat lak-e. Mara chetna semnaba hotnabada, thabum 9 tagi 12 phaoba changlammi. Hairiba Waa asi ayambana feet 70-100 wang-e hai. Waa aduna, masagi mara taana leipak manungda thabum 9 tagi 12 phaoba changna semjakhiba akanba yumpham amadi ngaklou aduna maram oiraga, akanba nungshit kaya mayoknaba ngamlibani.

Thursday, September 6, 2018

*COLLECTIVE LIVELIHOOD CONCEPT CHITU HUNTA VE AW*

Lamka leh a kimvel a um i khuo neisunte uh ka et chiah a tengmaw lawmlawm ki umlou chilei kijuau lou meithei ahi. A tengthei chia lah a hau zengzung kihi jellou, a hungiep chi theilah hijellou. Tuabang dinmun a hing ihiziah ua i huabu leh i lungsim in bang kibawl leh economic life or multiple livelihood income generation bang lam ah a um thei diai chi ki ngaisun phaban lou hileh kilawm kasa.

I gam i et chienga lah tuabang a multiple livelihood income generate na ding vang mama. Gam le muol chilei lah a neitu mi khat in lianpipi nei jel, a neiloute lah kipattha na ngaizia umlou.

Sapte thupil khat in *make use of available resources* achi dungjui ua, en zong i gam a resource umte bang chi zah ding chi ngaisut ngai kasa.

Wednesday, August 22, 2018

Sadu Chiru Waterfall - Natural scenic beauty near Imphal

- By Pupu Zou

Just about 25 kms from the state capital, one of the best site/spot for spending a holiday with family and friends. Sadu Chiru Waterfall is no doubt the most popular waterfall in Manipur. The waterfall is around 15m high and came cascading down from thick tropical forest. This is famous for its perennial Water Fall in a scenic foot hill.

The Physics & Chemistry: Lets talk a little bit about the physics and chemistry of Sadu Chiru Waterfall. Unlike other waterfall, this waterfall does not develop a deep trench at the foot where the falling water hits the ground thereby the force of pulling gravity is almost absent. Therefore, it is not dangerous to reach till the wall of the falling water. The water level is just knee deep and nothing to worry about sinking in the water. Sadu Chiru Waterfall Latitude is 24.7316 and Longitude is 93.7627.

Search This Blog