Zodawn Footprints

Mar 20, 2020

Widening of Tedim Road in Lamka Town – Who’s Responsibility?

If you ask every individual who passes through the congested Tedim Road in Lamka town about widening the road, I hope 99 per cent would agree to the proposal. Everyone knows that it is congested and needs to be widened and road divider needs to be installed.

Lamka town, as we know is the meeting junction for all the people of the district. It is the main town of market linkage for all types of business from far and near. We all know that the existing road width is not adequate to accommodate increased density of traffic. Pavements are narrow, disconnected and occupied by shop owners. Human and vehicles have to fight for space on the road. There is no road proper dividers and all the turning points are as narrow as that of IVRs.

Mar 4, 2020

COVID 19: I KHOPAM HING TUNGTA, SOLKAL KHAUTAH A PAN ALAH NGAI

Khovel pumpi kiliing sah, awl awl a masawn zing leh a suh khakha nalam dop neilou, hinna la natna hi (the killer virus) kichi COVID 19 (CoronaVirus) zieh in khovel pumpi ah mite lung thawmhauna leh chijatna in um sah hji. World Health Organisation (WHO) report in agenna ah tu-le-tu in khovel pumpi ah coronavirus natna in a suhkha mi 90,000 val um chi'n gen hi. WHO in March 1, 2020 ni'a thusuo a bawlna ah, a hing kipatna gam China ah mi 79968 in natna vei ua, mi 2873 te'n ahinna uh tanta uhi. China gam pumpi a Province 26 umteng ah tungsuo in, khopi 36 ah tam natna toh kisai shina tua umta uhi. China ban ah gamdang 58 ah tam natna vei mi 7000 val phata a, hinna tan mi 100 val hita ahidan WHO in March 1, 2020 nia report apiana tungtawn in muthei in um hi. Tuni, 04.03.2020 tan in ahileh atung a kipia number teng kibang nawnlou ding leh khanlam manaw ding in gingtat um a, khang petma ahidan new tuomtuom apat in muthei in um hi.

WHO in SOuth-East Asian gamte ki sakhol dingin theisahna bawl. SEA gam 11 umteng apat in gam 5 ah COVID-19 natna tungta. India ah natna vei 28, Thailand ah 43, Indonedia ah 2, Sri Lamka leh Nepal ah 1 tuatuah. Myanmar ahileh natna vei 1 um chi hinanleh adih ngelna hi chi report kimu khollou nanleh umtham ta dinga ginmaw huai mama gam khat ahi. Azieh ahieleh labourer/kilaw mite China gam a tung-le-kuon kiphumat den zing ahi zieh ahi. Report khen khat kimu in agendan in Myanmar ah tam natna vei mi 1 matkhiet hita a, mi 9 te ahileh etkhietna mun a koi hidan in thusuo khen khat in gen hi.

Feb 20, 2020

Chin National Day - Zo Minam Ni ahina bang tah a zah hunta

Khovel munchin gam chin a um Zo suon, Zo mipite, Zolengthe vaisaite'n ngainatna lienpi toh Zomi Nam Ni or Zo Minam Ni chibai ka hing bu uhi. Tam Zo suonte dinga ni poimaw, i Nam Ni in i lah uah ki itna leh lemna hing tun tahen.

Zo Minam Ni i chi a khietna tuam deu in let ta lei “The day our flesh, soul, heart and whole body are filled with the fragrance of Zomism” (Zomi gim nam ni) chi hileh kilawm, hi zong ahi ngai ahi. Zomi Nam Ni i chi a'ng kipatna them khat suut zuai talei;

Chillai in Chin Hills sung ah hausa Tlaisun(Hlawncheu), Bawithang, Hauhulh, Sumthang, Laizo leh Zahau adangdang vaihawmna nuai ah ana um uhi. Burma in United Kingdom apat in kum 1948 in zalenna ana mu uhi. Tuachin Falam khu munpi (capital) a zang in Chin Hills Special Division siemkhiet in ana um hi. January 4, 1974 in Chin State pieh in ina um uhi. Chin state sunga ham-le-pao kizang tangpi ahileh Laimi, Zo, Thadou, Khumi, Mizo, Asho, Mara, Cho, Daai leh Tedim ahi. 

Feb 17, 2020

Sharing a piece of views on Chin National Day or Zomi Nam Ni

The 72nd National Day of the Chin people, an ethnic minority group in the Union of Myanmar will be celebrated on the 20th February 2020 at many places all over the world.

On the 20th February each year, the Chin community commemorate the event of 1948, when the General Assembly of Chinland was held in Falam. At the assembly, 5000 representatives voted to overturn their traditional feudal system and adopt democracy for electing local and state leaders. Thus 20th February is marked as the day the political power in Chin land was handed over from autocratic rulers to the Chin people - the day the Chin first enjoyed true freedom and democracy.

When the Chin community in Myanmar meaningfully celebrate this auspicious occasion in commemoration of transfer of power to the people, what is the meaning of celebrating in India where our traditional feudal system is still in place? A lop a i lopta ngal ua ahileh, tualangte banga khochin a mipi vaihawmna umtheina dinga awareness zong i bawl ua hoi hilou amah?

You may say that, we are part and parcel of the Chin Community at large, it is indeed an absolute truth in general, but in particular, we are divided by an International Boundaries where the systems are no longer the same, we are still at the stage on or before 1948 AD in India compare to our brothers in Myanmar.

The purpose of this write up is here:
WILL IT NOT BE GOOD TO STRIVE FOR THE SAME HERE AT THE OTHER SIDE OF THE INTERNATIONAL BOUNDARY?

Jan 5, 2020

Pastorpi Niangzadim 75th Birthday Thanksgiving


2th Zolengthe Anniversary cum 1st Zolengthe Multi-Academic Awards 2019

The 12th Zolengthe Anniversary cum 1st Zolengthe Multi-Academic Awards 2019 was held on the 21st December 2019 at Zougal Memorial Hall, Zoveng, Lamka, Churachandpur, Manipur.  A total of 50 Awards was given to people with outstanding performances in the various fields such as Lifetime Achievement in various categories, arts and crafts, music, writings and book publications, acting and movie makings, etc.

Dec 16, 2019

Ngainat Chielna: 12th Zolengthe Anniversary cum Multi-Academic Award 2019

A hing tung ding December 21, 2019 nitah lang 05.00PM apat in Zougal Memorial Hall, Zoveng ah Zolengthe kum 12 chinna leh Zolengthe Multi-Academic Award 2019 hawmna thupi tah um ding hi. Award category 50 chet hawmkhiet hiding hi. Zougal Hall sung leh pulang dim in Chair 500 val kidaw dinga, a pulang a Screen lian diadua toh etthei dingin kibawl ding hi. Tam vaiguon hun sungin Zo nampi sunga lam tuomtuom - neh-le-ta suina, sepna, siemna, lasah, lasiem, laigel siem leh adangdangte pahtawina thupitah bawl hiding a. Nominee a pangkha teng teng Good Luck and we wish you the best.



TEAM ZOLENGTHE
Connecting the Zou people

Sep 30, 2019

ZOU HISTORY TIMELINE (1954-2004) - 50 years

Note: Tam a tunga kum-le-ha kitalang teng ahileh khatvei compile na ahizieh in a dih kim ding in gingtat ahuai sih a, hinanleh pilvang theitawp a ki compile vang ahi. A dihlou a umkha lezong awl a suhdih toujel ding ahi. Ngetna: Compilation peipei nalai hi in hun tomkhat koima'n mun tuom a ana post khe nailou phot dingin i ki ngen ahi - Pupu Zou.

1954: Jou Christian Association founded at Daijang on 20 Feb 1954
1954: Zou min toh state level a na kihalna masa pen. (The Jou dancing Party chi'n Manipur Hills and Plain Festival Dated 24.1.1954 ah ana laam uhi)
1954: Jou National council was founded on 23 May 1954 at Grimson Road Imphal
1956: Kum 1956 kumtawp lam in The Scheduled Castes and Scheduled Tribes Recognition of 1956 Sl. No 29 na bang in Zou Tribe recognition na kinga hi.
1957: JNC to United Manipur Jou Organization (UMJO) - 4th May, 1956 at Tuaitengphai
1959: 1st Jou Annual Celeberation at Tuoitengphai village on the 24th January 1959
1960: The 2nd Zou Annual (Celeberation) was held on the 4th February 1960 at Tuoitengphai village again
1960: Zou min a Prime Minister Relief Fund ana kipia masatna pen ahi. Rs. 500 ahileh J.M. Raina, Chief Commissioner, Manipur khut ah ana pekhia uhi.
1960: The spelling of the tribe was changed from JOU to ZOU during 2nd Zouton. interchanging the J and Z to attain similarity of usage with Zo brethren in Burma(as told by Rev. David K.Samte, 1994, Lamka to the author)

Sep 19, 2019

ZOUMUNNUAM HAUSAPU PAUCHINKHUP GAMTATNA

Kam kelou ding chi'a ka ki ip ip hinanleh sia-le-pha khenthei zet khat gamtatna dinga kilawmlou khop a gamtang, Zoumunnuam hausapu Pauchinkhup in tutung September 7, 2019 ni'a kanu kum 75 a chinna Nuomthututna leh Vangthumsahna ka nei ni ua Zoumunnuam apat ka tu, ka ta, ka sanggam a'ng ngaina a vaiguon hing uapte tunga a thu vihdan ka na zasawnte ka ngaisut chiah naupang huai leh ngol huai kasah ban ah Hausa khat gamtatna dingin zum huai kasa va ngut hi.

Tuani'a vaiguon hing uapte tungah  a khuo apat salam saat a ngaidam ngetna abawl lou ua ahileh Nawsuo leh Hanmual tanpha zahsah lou ding chi'n thutanna ana bawl a, tuazaw in dangka Rs 5000/- tawi a thupha tawina bawl teng ngaidam hiding chi'n thupiehna ana neikia chidan ahi.

Tam bang khosunga gamtatna ka thei a khatveina ahiban ah, koi hausa dangin zong innsung mi ngainat khat vaiguon uap zieh a Nawsuo leh etsan tanpha puong chi kana jakha nailou ban ah, um zong ana umkha dingin ka gingta thei sih hi. Khosung a guta-lata, khamthei-guithei bawl a khuo suminsia khen khat ana ki nawsuo chi vang um kha thamna, ahin api, a pu, ani, anu, a u te vaiguon a uapziah a ki nawsuo leh ki liausah chipen khovel kisiemchil apat apatna hinalai dingin ka gingta hi.

Pauchinkhup kichi khu keisa upazaw in a neizaw zieh in kithupisah nanleh, Innsungthu dawl a Kei, Zamlunmang a dinga ka naupa khat ahisam hi. Ka pa pienna ka Pu Awnkham nuai tite a anaupa Pu Khamgou tupa ahi. Khuo leh tui thu ah ki theisiemlouna umta nanleh vaiguon uapte tanpha tunga action la chipen bang lungsim puo atalawm diai? Mihing lungsim amah, ganhing lungsim? A ngol doh ata amah?

- T Zamlunmang Zou @ Pupu Zou