Apr 17, 2019

CCpur: To what extend are we prepared to face Natural Disasters?

- T. Zamlunmang Zou @ Pupu Zou

Churachandpur, popularly known as the second largest town of the state currently tastes the iceberg of what a natural disaster is! The magnitude of what we presently experience is so small that, it is not fit to be called natural disaster, but manmade disaster. Those eye witnesses said, Lanva stream was over-flowed due to excessive encroachment by the nearby residents, while Tuitha River inundated several residential areas due to the release of water from Khuga Dam water reservoir. At the very outset, let us see the demographic details of our district.

Demographic Profile: Churachandpur District has an area of 4570 sq.km. Its location is 23055′ to 24030′ North and 92059′ to 93050′ East (Precise coordination 24°20′N 93°41′E). In 2011, Churachandpur had population of 274,143 of which male and female were 138,820 and 135,323 respectively. In 2001 census, Churachandpur had a population of 227,905 of which males were 117,232 and remaining 110,673 were females.  There was change of 20.29 percent in the population compared to population as per 2001. In the previous census of India 2001, Churachandpur District recorded increase of 29.36 percent to its population compared to 1991. The density of Churachandpur district for 2011 is 60 people per sq. km. In 2001, its density was at 50 people per sq. km. Out of the total Churachandpur population for 2011 census, 6.70 percent lives in urban regions of district. In total 18,357 people lives in urban areas.  A total population of 255,786 i.e 93.30 % lives in rural areas.1

Lamka town has witnessed a double folded increase in population since the last few years which led to an encroachment in water ways, residential areas in vulnerable places where it can be easily submerged with a little rain.

It is unfortunate to say that, our district preparedness in disaster management is still at ground level. Disaster preparedness plan at district level, sub-divisional level, block level and village level needs to be developed to meet the demand of natural disasters. Like the Bible says in Matthew 24:42ff, "Therefore be on the alert, for you do not know which day your Lord is coming......”, no one knows, not even the Deputy Commissioner of our district on which day a devastating disaster will strike us. Therefore, be on alert with a prepared Disaster Management Plan.

Feb 15, 2019

UZO-ZC KIKAL LEH ZOU SUNG THUTHANG TOH KISAI THULAI

I nuakal in zong Zomi Council apat United Zou Organisation ki juutkhe ding chi thulamleeng toh kisai in tuabang thu um tahtah ahileh thutanna lah ahi masangin I tuhna ding en masa vai chi ngaidan kupna ‘Editorial’ ina gial jouta uhi.

Tuni, Feb 15, 2019 ni’n gingtatpha lou leh lam-etpha lou in Zou Defence Volunteer (ZDV/UPF) lamkai lubawhte lamkaina nuai a Zou sunga hattuom lamkai, MLA/MDC te toh “UZO/ZYO/ZSP te ZC/ZYA/ZSF apat ki withdraw tungtang” chi thu a kikupkhawmna thupuosahte chi’n thusuo khat hawmzah in hing um hi. 

Tamna ZDV/UPF thusuo in a talat dan in tu-le-tu a Zou nam lamkai UZO/ZYO/ZSP te’n hausa, MLA, MDC leh ZDV/UPF te phasahna tellou a Zomi Council leh frontal organisations apat withdraw a bawlna tungtang utoh kisai chin-le-ha toh kithuo a nangdi’n kithukim ua, tualeh Zou nam sunga buoina a umlouna di’a panla dingin Rev. Dr. Ginkhanmung Zou, Rev. Khamchinkhai leh Rev. Dr. Hangminthang te bawlna sui dingin guot uhi.

Feb 5, 2019

NA KITAWM MASANG IN NA TUHNA DING EN IN

Tulai social media discussion forum tuamtuam ah tulai Lamka sung buaina, ZRO sung buaina leh Paite sung buaina in Zomi a kikhaikhawm chi-le-jaat dangte sung tanpha nasatah a sukha ahiding, a sansan ah kihouna chi tuamtuam um kawi leilui hi.

Tunai mama a topic hing piengkhe khat ahileh Zomi Council apat ki withdraw ding leh umden ding chivel hing gingkhia hi. Tulai sepna toh buaivuikhu den kahina toh ngaisah in zong kana koi vate sia, khangnou sisan sou vitvittelawi lungphut phut a khuong hi ngeng ngong va uh ka chileh tu jingkal ka gingtaatphalou, ka lawi muan mama leh piching mama khat in tuabang thu um akichi a, atahtah amah chi'n ahing dong mawh hi. Tuaphet in, eh! Ke'n kana thusim louleh nam dang tanpha jelsuo dan ata ve maw chi kahing ngaitua khe phut hi. Ka ngaisut veng veng a, tulaitah a tuabang lungguotna um ahileh bang hing pieng thei ding chite bang lungsim ah hing kilang duunduun mei hi.

Jan 24, 2019

MAUNA NGEN, MAUNA NGEN ILENNA

Zolengthe Editorial..

I tenna sietlei gamdai muol-le-tang ka en kimvel a, kipahna, muonna leh bitna ding um vawtlou. Iki heisuh leh buaina, iki heitou leh buaina, Paupu - The Hero lasah dan hileh, Mauna ngen hi kei lenna chi thei hita hi.

Churachandpur district sungah chi-le-nam a kidaidanna ban ah ham-le-pau kibang jat khat sung tanpha a kichizietna leh kimudana in vaihawm suata. Churachandpur ikan touleh Imphal khopi sungah buoina sim senglou maitua tou ding ana um jel. 

Manipur sunga solkal nasem, Manipur Government Services’ Federation te'n State Government employees, teachers, workers leh pensioners te tungtang a etkolna ahoisem demand in kiphinna um tawn tung a, state solkal in a sil ngette uh a pichin suo lou a ahileh January 29 apat nasep khawl jen a kiphinna nei dingin giihna ana bawl jouta uhi.

January 8 nia Lok Sabha in ana pass 'Citizenship (Amendment) Bill 2016' toh kisai Churachandpur leh singtang district dangah buaipi kham in koi sih nanlei Manipur phaijang district tengah Citizenship Amendment Bill 2016 toh kisai kiphinna tanlou in um zing a, a huoise sem umtou nalai ding bang hi. Students organisation 6 - AMSU, DESAM, KSA, MSF, SUK leh AIMS te'n January 31 apat February 13 sunga Rajya Sabha winter session chieng a tam bill pass ahilou na dinga kiphinna huoise tah nei dingin kithukim ta uhi. Delhi tuolpi a kiphinna nei dingin volunteer 200 tenkhiet in umta ua, amaute ahileh Tripura, Assam, Meghalay, Mizoram apat sangnaupangte toh kithuo in Delhi tuolpi ah kiphinna va nei ding uhi. A langkhat lam ah JCILPS lamkaina in Imphal khopi mun tuomtuom ah Meira Paibi te toh kithuo in Citizenship (Amendment) Bill 2016 doudalna'n toumunna tanlou in nei zing uhi. 

Jan 23, 2019

LAMKA KHOPI IN TU-LE-TU A APOIMAW

ZOLENGTHE Editorial........

*LAMKA KHOPI IN TU-LE-TU A APOIMAW*

Lamka khopi ahileh "A land of Presidents" hi ngalsam ahileh, mi thupi tamtah tenna khopi ahi china himei hi. President a tam leh organisation or association tam china hikia leuleu hi. Tam bang a Civil Society Organisation (CSO) or Community Based Organisation (CBO) tamna mun a bang achileh I lampite uh a kibichil genlou, leivui khu leh loulai leitang pawkeh bang a koi iding uai chi ngaisut kham ching mama hi.

I CSO/CBO te'n communalism mindset chilou nam bing umlou a mi nautang in i poimaw leh i phattuom pi ding uh saita salou i ding uai? I lampite uh hoilou ziah a kiphinna tanpha nei poimaw salou i ding uai? CSO/CBO tamtah umte ki khaikhawm in Lamka sung lampi akibawl na dingin kiphinna neikhawm lei koi e a ngaikhawh lou ding?

Unao Meitei society sung ah lampi hoilou ziah a kiphinna tam mama ta in ka thei hi. A kiphinna uh a thawn zong um nailou in thei ing. Adieh in Imphal East sung bang lampi hoilou ziah a kiphinna tamta mama hi. Akiphinzaw in a jing ni apat nasep kipan in a lampite uah improvement um mama hi.